det tog femton-tjugo minuter, vi tog en sväng i några rondeller, ut och vände på landsvägen, in i centrum och sen tillbaka.

Och utan några problem så fick jag mitt körkort.

Jag kan ännu inte förstå det, igår när jag satt mig i bilen själv för att köra hem till Jimmy, så kändes det så sjukt olagligt! Jag ville inte åka, men jag tvingade iväg mig själv och nu har jag kört slut på mammas bensin.

Jag trodde aldrig att jag skulle klara det på första, och det har varit så lång väntan, men nu känns det som om att allt bara gled igenom. och nu har jag det.

Just nu i detta läge så känns det inte som om att man kan bli lyckligare, ?

Jag har världens finaste, bästa och mest underbara pojkvän.

Jag beundrar min familj, och älskar dom djupt.

Jag har körkort, ett jobb med bra lön, härliga vänner. Det känns som om att jag har allt, eller har jag missat något?

Det enda som trycker är att jobbet inte är det roligaste. men vafan, det går fort, snart börjar vi skolan igen, och dår är det bara ett jävla år kvar!!

Nu ska jag köra till jobbet, dock med mamma brevid mig eftersom att han skall ha bilen sen.

Ha en härlig dag på stranden eller något, vilket jag tror att många kommer att få!